Nu håller det på och går på tok för långt, jag vet inte om jag pallar. Jag vet inte vad jag ska göra!

Känns inte som att jag finns i min kropp, det känns inte som att min vilja blir sedd eller hörd, för kroppen reagerar inte )=

Det känns så jävla annorlunda, så jävla skrämmande, så sjukt jävla fel!

Jag har ont i huvudet, så ibland tror jag att det ska explodera, jag har en sjuk värk i min nacke och rygg. Konstant svidande/brännande känsla runt ögonen. "Klumpkänsla" i halsen, tryck över bröstet, stickningar i benen och händerna.

En jävla tomhet, orkeslöshet, trötthet, likgiltighet, irritationer, aggressioner.. You name it!           ALLT!

Allt är kaos i skallen, jag kan inte tänka klart, jag kan inte ens föra ett normalt samtal. Gör så sjukt ont i hjärtat och ett överdrivet flöde av tårar som kommer hela, hela tiden!

Vad låter det här som? Ett helt normalt liv?  KNAPPAST!

Jag orkar verkligen inte må så här, jag vill inte, vill inte!!

Just precis nu i denna stund så vet jag absolut ingenting..

Jo, jag vet vad som spökar och skaver i skallen.

Jag är otroligt sorgsen, otroligt arg och besviken.

För..

Vem fan har rätten att golva mig?

Vem fan kan med att låta saker hända som gör att en människa får lida så här?

Vem är så hård och elak?

VARFÖR?       VARFÖR?

Ge mig ett jävla svar, snälla bara ett svar )'=

Jag ska lära mig att flyga, det ska jag!

Vet att det kommer att ta tid.. men för varje övning så kommer jag närmare friheten till ett ordentligt liv.

Förlåt älskling för att jag inte kan bete mig.

Önskar att jag inte gav mig på dig som jag gör.

Du är inte anledningen till min ohälsa.

Älskar dig !

Själen är så trött, så trött

allt i kroppen känns utnött

känns som om tårar vill komma ut

det är bara det att tårarna tagit slut (?)

Fyll på mitt förråd och låt dom rinna

efter gråt brukar sig ro infinna.

Om än bara dom kommer och sedan åter går

jag ändå för en stund lite bättre mår.

Så kom tårar och på min kind strila

så själen får sin vila

och kroppen får sitt

och allt det svarta för en stund blir vitt.

Usch!

Mår fan inge bra! :((

Här sitter jag i min ensamhet, visst tvn är på men till och med ljudet av den är för lite för att det ska kännas mindre ensamt. Och visst jag sitter ju här, framför en inte allt för tyst dator men det kvittar det också. Det är tomt! Det är faktiskt så att det känns lite creepy just nu.

Om sanningen ska fram, vilket vore en bra idé, så är det ju faktiskt dig jag saknar.

Tomheten du lämnar är inte att leka med, den är jätte jobbig.

Önskar bara att du var nära.

Hur som helst så..

I min ensamhet så ringde jag upp mig själv och hörde guskelov att det var upptaget!

så kanske inte är så värst farligt ändå -.-

Älskar dig gubben min <3